Vårsolens väckarklocka.

Tänk vad några timmar av vårsol kan ställa till med,först av allt så satte pimpelarmen igång,sen insåg jag till min hustrus stora förtjusning att pimpelfiskeutrustningen MÅSTE kompleteras trots att jag förmodligen kan fiska resten av mitt liv med redan befintlig utrustning.Sedan allt det övriga,vars fan är isborren? var la jag alla 30 pimpelspön sist? var är den lilla träpulkan?vars fan är stekpannan? ja herre vilken tur att man är ledig hela dan så att man har tid att leta rätt på allt,det som är mindre bra är att hustrun jobbar och det brukar vara hon som räddar läget när det kör ihop sig.

Vem eller vad ska vi skylla på?

Efter att ha spenderat 2 intressanta dagar på Runö tillsammans med ett antal fackförbund och Lo,så åkte jag hem med en positiv inställning till kommande uppdrag.Men sen kom tankeverkstaden igång,varför har vi hamnat i detta läge?varför glömmer man vikten av att vara med i ett fack,varför finns det ingen vikt längre i att vara ansluten?varför kan våra unga inte historien bakom?Ja frågorna är många och det finns säkert tusen svar och ursäkter på det,men jag tror att en del är, att det samhälle vi i dag lever i är så pass komprimerat och familjärt kluvet att det inte finns tid till att prata med varandra runt middagsbordet.En ide som slog mig vara att man kanske skulle säga upp alla dagstidningar och i stället trycka upp tallriksunderlägg med historia om hur allt startade,tänk er själva en 19-åring som sitter med pannan i handen och läser om August Palm samtidigt som han/hon sörplar spaghetti.

Glömmer vi bort.

Påminnelse

Tänkte bara påminna alla att när den här bilden togs så var det sommar och sol,insekter av alla de slag var vakna och ljust dygnet runt.Varför jag omnämner detta är för att vi ska komma ihåg att den årstid som nu råder är ständigt övergående och som en parentes kan jag nämna att det bara är 3 veckor tills det vänder om mot ljusare tider.Vi hinner knappt svära av oss om snö och kyla så börjar det droppa från istapparna och raskt kan vi ana små knoppar i blombänkarna

och då vet vi att det bara är en fråga om tid innan insektsjävlarna vaknar åter.Må vara kallgrader och ett ohämmat frustande bakom snöslungan,men fi fan för mygg,knott,svidon och alla andra små kryp som kan ta död på vilken härlig sommardag som helst.

I övrigt så unnar jag alla skidrännare en lagomt snöklädd vinter.

Baloo

Nu äntligen fick vi hem sonen på besök, kan bara konstatera att jag får känslan av att tillhöra lilleputt folket,197cm och 136 kilo kom inklampandes över tröskeln och fullkomligt utstrålade stora matkostnader.Men det är smällar man får ta,otroligt kul att få rå om han en helg,meny hade han satt redan i förväg,så idag vankas hustruns oslagbara palt.En lugn och harmonisk stor liten grabb som är så genomgo att man förvånas,alla fingrar korsade för framtiden.
Din plats i mitt hjärta är alltid nummer 1.

Tar mej för pannan.

Med en sorgens blick ser jag ut genom köksfönstret,det är ju vår?kan tänkas att dom bibliska texterna börjar stämma,där siar det troende om att norr blir söder och söder blir norr.
Inte för att jag, till skillnad från mina skidåkande bröder vill ha snö för att kunna välja bland alla dessa färggranna vallor,utan för att bara få njuta av det vita vackra som lyser upp vår annars så mörka dystra tillvaro.

Undrens tid

Ja mina vänner,ni må trot eller ej men det håller i sig med gåseanserna,återigen så vann jag över den bekväma känslan av att idag ids jag nog inte gå,tog tag i tanken och fick gott sällskap av grannen Jenny och hennes två små liv i form av Havanna och Viggo i vagnen,måste erkänna att man får en otrolig energi av en liten pigg tös på dryga 3 år.Kommer i fortsättningen ha det i tanken,kan hon så kan jag.